Lydia Toivanen: Leiri 27.6. – 27.7.2025
FIN
Lydia Toivanen: Leiri 27.6. – 27.7.2025
Tervetuloa avajaisiin torstaina 26.7. klo 17.00–19.00!
Opastus sunnuntaina 27.7. kello 13.00, oppaana Lydia Toivanen.
Näyttely avaa suurperheen sisäistä dynamiikkaa, sen yhdessäolon muotoja ja hengellis-materiaalista kokemusmaailmaa. Ydinperheeseeni kuuluu neljätoista henkeä, vanhemmat ja kaksitoista lasta. Perheestä muodostuu 91 kahdenkeskistä suhdetta. Kun mukaan lasketaan jälkipolvi ja erilaiset variaatiot, luku on huomattavasti suurempi. Hakeudumme herkästi yhteen koko perheellä tai vaihtuvin kokoonpanoin. Aika kuluu, yksilöt kasvavat ja perhe kasvaa. Maailmankatsomukset, roolit ja dynamiikka muuttuvat. Oma tapani dokumentoida perhettä on muotoutunut kahden vuosikymmenen aikana huomaamattomasta sivutoiminnosta keskeiseksi sosiaalisuuden välineeksi.
Monimateriaalinen installaatio viittaa perheleiriin, joka on vuosikymmenten ajan rakentunut suviseura-alueelle. Leiri on kokoontumispaikka ja keskustelualusta sekä perheemme moninaisuuden, yhteisöllisyyden ja yhdessäolon symboli. Se ilmentää kodin perintöä, turvaa ja kiintymystä mutta myös ajankulua, ristiriitoja ja muutosta. Leirin keskeinen materiaali on hake, jonka tuoksuun kerrostuu henkilökohtaisia ja kollektiivisia tunnemuistoja suviseuroista. Valokuvavedosten lomaan levittyy pienoisveistoksia ja esinekollaaseja, jotka viittaavat lapsuuden kokemusmaailmaan suviseuroista. Pienoisveistokset saavat alkunsa paikallaan olosta ja käsien hakeutumisesta toimintaan – tylsyydestä, levottomuudesta tai huolettomuudesta, joskus keskittymisen tueksi. Materiaalit ovat sattumanvaraisia ja kulloinkin saatavilla olevia: roskia, luonnonmateriaalia, esineitä taskun pohjalta. Heinänkorsi ja lakunauha, huulirasva, kuminauha, pullonkorkki ja kiiltävä käärepaperi. Ne ovat leikin aineksia leirissä. Perheeni on osallistunut pienoisveistosten toteuttamiseen. Leiri on omistettu sisarusteni lapsille, joiden kanssa olen ihmeiden äärellä toistamiseen.
Videoessee Mafia (2022) on tapahtumien ja tunteiden näyttämö, joka valaisee perheemme sisäistä dynamiikkaa. Teos nostaa esiin erilaisia todellisuuksia, joita jokaiselle yksilölle yhteisestä kasvualustasta huolimatta muodostuu. Video perustuu älypuhelimen jatkuvaan läsnäoloon ja tuo esiin puhelimen intiimin ja arkisen luonteen. Ilman sitä teosta ei olisi olemassa. Teoksen materiaali on kymmenen vuoden ajalta. Mafia on nimetty perheemme WhatsApp-ryhmän mukaan. Vanhoillislestadiolaisuus on Suomen suurin herätysliike. Suviseurat ovat liikkeen vuosittain toistuva kesätapahtuma, joka kokoaa yhteen noin 80 000 seuravierasta.
Lydia Toivanen (s. 1987 Kerava) on helsinkiläinen kuvataiteilija, joka toimii valokuvan, videon ja tilallisuuden keinoin. Hän on kuvannut työssään mm. suurperheensä sisäistä dynamiikkaa suhteessa yksilön kasvuun ja kodin hengelliseen perintöön. Toivanen toimii myös monitaiteellisissa työryhmissä ja tuotannoissa. Toivanen on valmistunut Saimaan ammattikorkeakoulusta pääaineenaan kuvanveisto ja Turun AMK:n Taideakatemiasta pääaineenaan valokuvaus. Parhaillaan hän viimeistelee opintojaan Aalto-yliopistossa valokuvataiteen maisteriohjelmassa. Toivasen teoksia on ollut esillä muun muassa Valokuvataiteen museossa, Titanik-galleriassa, Valokuvagalleria Hippolytessa sekä Italiassa Fotografia Calabria -valokuvafestivaalilla.
Taiteilijan työskentelyä ja näyttelyä ovat tukeneet Koneen Säätiö ja Patricia Seppälän Säätiö.
SVE
Lydia Toivanen: Läger 27.6. – 27.7.2025
Välkommen på vernissage på torsdagen den 26. Juni kl. 17.00–19.00!
Guidad visning söndagen den 27. Juli kl 13.00.
Utställningen öppnar upp den interna dynamiken i en storfamilj, dess former av samvaro och en andligt-materiell erfarenhetsvärld. Min kärnfamilj består av fjorton personer – föräldrar och tolv barn. Familjen utgör 91 tvåpersonersrelationer. När vi räknar in nästa generation och olika varianter blir antalet betydligt större. Vi söker oss ofta samman som hel familj eller i olika konstellationer. Tiden går, individer växer och familjen växer. Världsåskådningar, roller och dynamik förändras. Mitt sätt att dokumentera familjen har under två decennier utvecklats från en omedveten bisyssla till ett centralt redskap för socialt samspel.
En mångmaterialinstallation som refererar till det familjeläger som i årtionden byggts upp på Suviseurat-området. Lägret är en samlingsplats och samtalsplattform samt en symbol för vår familjs mångfald, gemenskap och samvaro. Det uttrycker hemmets arv, trygghet och tillgivenhet men också tidens gång, konflikter och förändring. Lägrets centrala material är flis, vars doft bär lager av personliga och kollektiva känslominnen från Suviseurat. Bland fotografierna finns små skulpturer och objektkollage som refererar till barndomens upplevelsevärld av Suviseurat. Miniskulpturerna uppstår ur stillastående stunder och händer som söker aktivitet – ur tristess, rastlöshet eller bekymmerslöshet, ibland som hjälp för koncentrationen. Materialen är slumpmässiga och tillgängliga i stunden: skräp, naturmaterial, föremål från fickans botten. Ett strå och ett lakritssnöre, läppbalsam, gummiband, kapsyler och glänsande omslagspapper. Dessa är lekens ingredienser i lägret. Min familj har deltagit i skapandet av miniskulpturerna. Lägret är tillägnat mina syskons barn, med vilka jag återigen befinner mig inför under.
Videoessän Mafia (2022) är en scen för händelser och känslor som belyser familjens inre dynamik. Verket lyfter fram olika verkligheter som uppstår för varje individ trots en gemensam uppväxtmiljö. Videon bygger på smarttelefonens ständiga närvaro och framhäver dess intima och vardagliga karaktär. Utan telefonen skulle verket inte finnas. Materialet sträcker sig över en tioårsperiod. Mafia är uppkallad efter vår familjs WhatsApp-grupp. Den konservativa laestadianismen är Finlands största väckelserörelse. Suviseurat är rörelsens årliga sommarevenemang, som samlar omkring 80 000 deltagare.
Lydia Toivanen (f. 1987 i Kervo) är en bildkonstnär bosatt i Helsingfors som arbetar med fotografi, video och rumslighet. I sitt arbete har hon bland annat dokumenterat sin storfamiljs inre dynamik i relation till individens utveckling och hemmets andliga arv. Toivanen arbetar också i tvärkonstnärliga arbetsgrupper och produktioner. Hon har studerat skulptur vid Saimen yrkeshögskola och fotografi vid Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola. För närvarande avslutar hon sina magisterstudier i fotografikonst vid Aalto-universitetet. Toivanens verk har visats bland annat på Finlands fotografiska museum, Galleri Titanik, Fotogalleri Hippolyte och på fotofestivalen Fotografia Calabria i Italien.
Hennes arbete och utställning har fått stöd av Koneen Säätiö och Patricia Seppälän Säätiö.
ENG
Lydia Toivanen: The Camp 27.6. – 27.7.2025
Opening on Thrusday June 26th 5pm-7pm
Guided tour on Sunday July 27th at 1pm, Lydia Toivanen as a guide.
The exhibition explores the internal dynamics of a large family, the forms of togetherness, and the spiritual-material world of experience. My nuclear family consists of fourteen people, parents and twelve children.Our extended family has a total of 91 one-on-one relationships between family members. When you include all of posterity and different variations, the figure is significantly bigger. We naturally gather to form a single group, either consisting of the whole family or variable formations. As time passes, individuals grow older, and the family grows. Worldviews, roles and dynamics change constantly. My way of documenting the family has, over the past two decades, shifted from an unnoticed side activity to a central tool for social engagement.
The installation refers to a family camp that has been built in changing configurations for decades in the Summer Services area. The family camp is a gathering place and platform for discussion, as well as a symbol of our family's community spirit and diversity. The camp is a delimited area, a territory that embodies the intangible heritage of our home, security and affection, but also rebellion and change.Collective and personal emotional memories of summer services are layered into the smell of wood chips. Conservative Laestadianism is the largests revival movement in Finland. Scattered among the photographic prints are miniature sculptures and object collages that reflect a child’s sensory experience of the event. These miniatures arise from stillness and the hands’ impulse to act - out of boredom, restlessness, or carefree play, sometimes to aid concentration.The materials are random and sourced from what’s available: trash, natural elements, or objects found in one’s pocket. A straw of grass and a licorice ribbon, lip balm, a rubber band, a bottle cap, and shiny candy wrapper. These are the elements of play at the camp. My family has participated in creating the miniatures. The camp is dedicated to the children of my siblings, with whom I have found myself repeatedly in the presence of wonder.
Mafia (2022) is a video essay that acts as a stage for events and emotions, illuminating the internal dynamics of our family. The piece highlights the different realities that arise for each individual despite a shared environment. The video is based on the constant presence of the smartphone, revealing its intimate and everyday nature. Without it, the work would not exist. The material spans ten years. Mafia is named after our family’s WhatsApp group. Conservative Laestadianism is the largest revivalist movement in Finland. Suviseurat is the movement’s annual summer event, gathering around 80,000 attendees each year.
Lydia Toivanen (b. 1987, Kerava, Finland) is a Helsinki-based visual artist who works with photography, video, and spatial elements. In her work, she captures the internal dynamics of her large family in relation to individual growth and the spiritual legacy of home. Toivanen also collaborates in multidisciplinary artistic groups and productions. Toivanen graduated from Saimaa University of Applied Sciences with a focus on sculpture and from Turku University of Applied Sciences, Art Academy, majoring in photography. Currently, she is completing her studies in the master’s program in Photography at Aalto University. Toivanen’s works have been exhibited at venues such as the Finnish Museum of Photography, Titanik Gallery in Turku, Photographic Gallery Hippolyte and Fotografia Calabria Festival in Italy.
The artist's work and exhibition have been supported by the Kone Foundation and the Patricia Seppälä Foundation.